Kategori: Uncategorized

Det sägs att Samuel i Smedhemmet tillverkade Rumskullabössor för 200 år sedan. Men uppgifterna är vaga och svåråtkomliga.

Samuel Pettersson (1807-1859) bodde i backstugan Smedhemmet nära Stångån och Åstad i Rumskulla. Smedhemmet och intilliggande Brostugan var torp/backstugor under Rangelstorp.

Samuel föddes i september 1807 i Svinhult.

Samuel kallades senare Dövern eftersom han var just döv, från födseln vad det verkar. I kyrkböckerna noteras kontinuerligt dövstum men i vissa fall är anteckningen om så kallat lyte överstruken. En annan anteckning lyder dumber viket på denna tid betydde just döv.

Men så dum och döv kan han inte ha varit eftersom han bildade familj och utövade ett viktigt yrke: smed.

Han gifte sig med Sara Magnidotter (1814-1880-talet) och fick två barn: Petter Magnus (född 1845) och Samuel August (född 1847). Petter Magnus tog över Smedhemmet och bar senare titeln daglönare. Samuel August var ett av de vanligaste namnen i bygden vid denna tid.

Innan Smedhemmet och famijebildningen bodde Samuel med sin mor Lisa och bror Johannes i torpet Tyrefors under Hylta dit de flyttade från Hässeby 1835. Fadern Peter dog 1834. Hela familjen, innan fadern avled, hade dock även bott i Rösjöstugan under Tyresbo på 1810- och 1820-talen liksom i Brostugan vid Stångån.

Samuel avled i januari 1859.

Minnesskärvor av Samuel finns dock ännu kvar i bygden. Samuel ska ha tillverkat skjutbössor vilket Mariannelundsprofilen, byggmästaren och antikvitetssamlaren Stig Hammar (1927-2018) berättat om.

Petter Magnus gifte sig med en 15 år äldre kvinna och fick två döttrar. Den yngre dottern Ida Lovisa (född 1871) gifte sig med smeden Frans Hammar (född 1864 i Svinhult). Denne Frans var yngre bror till Johan Hammar (född 1860) som blev farfar till Stig Hammar. Frans tog över Smedhemmet och verkade där i många år.

Samuel i Smedhemmet var alltså Stig Hammars pappas ingifta fasters farfar.

Någon som vet mer om bössorna från Rumskulla?

En av de allra största Hultborna har gått ur tiden

Göran Nilsson (1946-2025) kan vara den från IFK som nått störst idrottsliga framgångar men inte i Hult och inte som idrottare. Nilsson växte upp i Hult men har under större delen av sitt idrottsliv varit aktiv inom Eksjö SOK där han var ordförande 1986-1999. Han var också chef för svenska skidlandslaget 1994-2001, vice ordförande för Svenska Skidförbundet 2014-2020 och O-ringengeneral när tävlingarna avgjordes i Eksjö 2009. Som chef för landslaget blev det flera besök i Japan inför och under OS i Nagano 1998.

”En fantastisk resa då vi besökte anläggningarna, bodde på lyxhotell och åt fina middagar. Helt plötsligt stod jag, lille Göran från Hult, mitt i Tokyo”, berättar Göran Nilsson i Eksjös idrottshistoria.

Ja allt började i Hult. 1951 tog Konsumföreståndare Karl Nilsson (1919-1994) med familj steget från Eksjö till Hult och Kooperationens butik där. Ganska snart började Karl engagera sig i IFK. Han blev upptagen som medlem i IFK på föreningsmöte 27 juli 1951 och omedelbart vald till ledamot i en bordtenniskommitté. Karl låg bl a bakom införandet av Albert Engströmsloppet och klubbens återinträde i Skidförbundet. Under Nilssons ledning ska IFK ha kommit på fötter igen ca 1954 efter ett par år med falnande intresse och verksamhet. Med flyttlasset till Hult kom fyraårige Göran som tidigt fastnade för skidåkning.

”I Hult vaknade idrottsintresset, jag fick åka skidor och spela fotboll. Jag vann några skidtävlingar. Drömmen var att bli lika framgångsrik som Mora-Nisse. Jag trodde jag skulle bli bra på skidor men jag var ju värdelös. Jag höll tal på Vasaloppets jubileum och sa att jag vann Vasaloppet tre gånger. Vi hade en lärarinna i 1-3e klass som anordnade tävling på ägorna runt skolan: Barnens vasalopp. Vi flyttade till Eksjö 1956. Jag åkte vid Skidstugan, ville sopa banan med Eksjöborna men fick så mycket stryk”, berättade Göran för mig i våras.

”Farsan kunde inte åka skidor. Timpa tog sig an oss, la spår bakom Nytomta mot Björnstorp”, berättar Göran. Harald ”Timpa” Karlsson (1925-2006) var ledare inom skidåkningen i IFK, fotbollsspelare, ordförande och aktiv inom det mesta i klubben.

”En dag fick en knäppgök för sig ”vi ska börja med bandy”, inspirerade av Nässjö IF framgång. Hasse Dalbergs pappa i Boaryd fick fram hönsnät. Vi for ner till Kyrkesjön i vasshugget och började spika bandymål och kom fram till den punkten att någon frågade, hur ska vi göra nu? Ska vi göra skridskor? Vi hade inga skridskor. Det var 30 cm snö på isen. Då skulle vi skotta en bandyplan. Slutsats: det här pojkar går inte. Målen, som blev halvfärdiga, fick stå och sjunka till våren. Men vad roligt vi hade när vi höll på, slet och hamrade. Först hade jag halvrör som föll av. Till slut tjatade jag till mig ett par helrör. De såldes på Bildstens i Eksjö, så tog man bussen hem igen. Så hade vi skridskor allihop. Vi funderade på om vi kunde åka riktigt långt. Så vi åkte från dammen på Smedhemsån till Movänta. Det var stora ytor att åka på. Man kom hem när det mörknade och fick världens utskällning. Föräldrarna frågade inte vad man gjorde”, berättar Göran och slår fast: ”Hult var den roligaste tiden i mitt liv”.

Göran Nilsson avled 28e juli 2025. Han lämnar efter sig ett stort tomrum i Eksjö kommun. Allt det han skapade genom sina insatser för föreningsliv och civilsamhället lever vidare. Det får vi glädjas över och minnas.

Henrik Simonsen

Här finns nu en samling med artiklar om historia i Hult och Edshult.

Är ”Dvärgen” den första kända Hultbon? Kanske någon i trakten vill gräva efter runstenar?

Barnagölen – har minnet av en drunkningsolycka bevarats i 500 år i Hult?

Bolstra – ett mycket gammalt ånamn

Ett historiskt miljöbrott i Hult och Edshult

Gamla fiskeredskap i Skedesjön

Hults gamla kyrka i ett fält av forntida gravar och runstenar

Om vattendrag och småindustrier i Hultbygden

Solgenteorin om staden Eksjös ursprung

Ristningar i Hultbygden

Vid mitten av 1900-talet såg svenska samhället och samhällsekonomin lite annorlunda ut. En av de som utnyttjade de möjligheter som fanns var den lokale uppfinnaren Herbert Nilsson. Nu finns den allra första biografin över honom.

Om Röjalätt och uppfinnaren Herbert Nilsson

Mariannelundguide förlag medverkar på den stora Gårdsrundan i Jönköpings län 9-10 september.

Den 9-10 september 2023 arrangeras Gårdsrundan där invånare i Jönköpings län får möjlighet att upptäcka matproducenter, förädlare och öppna gårdar. Men det blir också litteratur och kultur.

Henrik Simonsen berättar hos Björkas Nytt och Bytt i Höreda/Eksjö om sina lokalhistoriska verk med fokus på Hult, Höreda och Eksjö.

Du får möjlighet att höra mer om boken LOCKDOWN Eksjö som berättar detaljerat om hur folket i Eksjö kommun genomlevde de hårda pandemiåren.

Henrik berättar också om CHOCKEXTRA, boken som innehåller legendariska nättidningen Höglandsnytts allra bästa rubriker.

Boken De åtta träden i Kulla berättar detaljerat om torka, pandemi och bygdens historia kring Hult och Eksjö kommuns stora sjöar.

Tid: 1100-1230 (lördag och söndag).

Därtill finns en rad böcker om Mariannelundsbygden.

Lördag 19e augusti och äntligen dags för Köttbullefesten i Mariannelund. Mariannelundguide förlag finns där för de som vill diskutera lokal historia och kanske skaffa lite böcker.

Våra böcker Den varma dalen vol. 1 samt Stig Hammars hågkomster är slutsålda som pappersböcker men finns tillgängliga att beställa som e-böcker.

Har du förslag på tema för kommande bok om Mariannelunds-, Ingatorpsbygden eller Eksjö kommun?

Torsdag 6e juli äntligen dags för sommarmarknad i Ingatorp. Mariannelundguide förlag finns där för de som vill diskutera lokal historia och kanske skaffa lite böcker.

Våra böcker Den varma dalen vol. 1 samt Stig Hammars hågkomster är slutsålda som pappersböcker men finns tillgängliga att beställa som e-böcker.

Har du förslag på tema för kommande bok om Mariannelunds-, Ingatorpsbygden eller Eksjö kommun?

Från dåtid till framtid. Mariannelundguide förlag ger i vinter ut en ny bok i serien Den varma dalen om Mariannelundsbygdens historia. Fredens rike av journalisten Henrik Simonsen beskriver bygdens historia år för år från år 994 och ända in i framtiden till år 2078.

Boken blir den perfekta julklappen och kan beställas med SWISH till 0703139132. Boken kostar 100 kronor inom Mariannelundsbygden och 160 utanför.

Fredens rike är drygt 250 sidor fullmatade med historiska uppgifter år för år ända från Kvillekens groår och fram emot slutet av nuvarande århundrade.

Sedan tidigare finns Den varma dalen vol 1 och vol 2 med initierade historiska fakta om Mariannelundsbygdens historia men då endast från 1100-talet och fram till 2020-talet.