Vi har runstenar i trakten men också andra ristningar.
Det har funnits minst tre runstenar i Hult. Endast en av dem finns synligt kvar. De andra två är försvunna men kan naturligtvis gömma sig under marken eller som flisor på obestämbar ort.
Men det finns också andra ristningar. Vi har ristningar i bygden som är relativt sentida men ändå märkliga.
Ristningarna i Hällhult, ganska nära Haviksvägen, lär, enligt en lokal teori, vara amerikafarare som ristade in namn och datum. En storm ska på 1940-talet blottlagt den ristade hällen när ett träd föll och tog med sig en rotvälta.
Därmed är det bevisat att ristningarna är äldre än 1940-talet. Vissa av ristningarna pekar dock mot att det kan handla om 1700-talsverk. Ristningarna består av namn, initialer och årtal.
Den ristade minnesstenen på toppen av berget i Gummarp ovanför Fläsåsaviken (låt oss kalla höjden för Fläsåsen) är minst sagt fascinerande om den ännu går att finna.
Inskriptionen ska lyda ”Anno 1746 den 4 aug skars rågen. W F”. Det ska också finnas andra svårlästa namn och årtal varav ett tolkats som ERLAN 1709 DEN 25 APRIL *.
Om vi antar att namnet är Erland och det handlar om en Gummarpare kan vi kanske snäva in en person och vad som hänt. Problemet är att det fanns gott om Erland i Gummarp vid den här tiden.
1670 fick Olof Erlandsson och Elisabet i Gummarp en son som de döpte Erland, troligtvis efter farfadern (på 1690-talet ska familjen ha bott i Östrahult).
Det fanns också en Erland Andersson i Gummarp vid denna tid. Han blev pappa fyra gånger på 1690-talet (modern var Kerstin Mårtensdotter).
Det fanns också en dräng Erland Olofsson i Österhult nära Gummarp men på Hultsidan av sockengränsen.
Det finns inget noterat dödsfall kopplat till datumet. Min tolkning är att det handlar om en ”Erland” i Gummarp som av någon nu bortglömd anledning ristat in sitt namn
