Är ”Dvärgen” den första kända Hultbon? Kanske någon i trakten vill gräva efter runstenar?
Hult dyker upp i medeltida dokument på 1200-talet. År 1284 när Ragvald Ingesson skänker en gård i Östraby till Alvastra kloster. Frågan är dock om han bodde på gården eller bara ägde den och lät en arrendator ta hand om skötsel. Noterbart är att han friger trälar i och med sitt testamente. Ett vittnesmål om hur annorlunda de tiderna var jämfört med våra.
1298 nämns Tore i Näs (Edshult) och kyrkohere Forkund i Hult i ett dokument om tvisten om Bärö i Solgen.
Dessa tre personer är dock inte de första Hultborna att omnämnas (noterbart är dock att dessa omnämnanden sker flera årtionden innan Eksjö dyker upp i skrift första gången).
I Hult finns en runsten som står i Sandshult nära Solgen. Där nämns att Gudfast reste sten efter sin far Gunnar. Namnet Gudfast är ett kristet namn.
Hult har emellertid haft minst två andra runstenar. De stod i Östraby åtminstone så sent som på 1690-talet. Därefter har båda försvunnit.
Den ena ska ha murats in i gamla Edshults kyrkas port och försvann troligtvis därifrån när kyrkan revs 1837. Det är möjligt att den eller fragment av den finns kvar någonstans i bygden.
Den andra stenen kan ha murats in i vägen intill Hults gamla kyrka någon gång på 1800-talet enligt lokal muntlig tradition.
Den ena av dessa stenar kan enligt en äldre tolkning innehålla mansnamnet Gissur vilket också ett av Odens många alternativa namn. Betydelsen lär vara ”den framsynte”.
Den andra av stenarna innehåller namnet Dvärg-Ketill som lät resa stenen efter… ja vem vet vi inte. Stenen var skadad på slutet av 1600-talet när beskrivningen av den gjordes.
Dessa stenar kan vara cirka 300 år, åtminstone 250 år, äldre än de äldsta medeltida dokumenten och berättar något om fyra män i bygden.
Namnet Dvärg-Ketill innehåller sannolikt ett tillnamn som på något sätt beskriver Ketills fysik.
Bilden är ett urklipp ur Bautil, den stora runstensdokumentationen från slutet av 1600-talet.