Det sägs att Samuel i Smedhemmet tillverkade Rumskullabössor för 200 år sedan. Men uppgifterna är vaga och svåråtkomliga.
Samuel Pettersson (1807-1859) bodde i backstugan Smedhemmet nära Stångån och Åstad i Rumskulla. Smedhemmet och intilliggande Brostugan var torp/backstugor under Rangelstorp.
Samuel föddes i september 1807 i Svinhult.
Samuel kallades senare Dövern eftersom han var just döv, från födseln vad det verkar. I kyrkböckerna noteras kontinuerligt dövstum men i vissa fall är anteckningen om så kallat lyte överstruken. En annan anteckning lyder dumber viket på denna tid betydde just döv.
Men så dum och döv kan han inte ha varit eftersom han bildade familj och utövade ett viktigt yrke: smed.
Han gifte sig med Sara Magnidotter (1814-1880-talet) och fick två barn: Petter Magnus (född 1845) och Samuel August (född 1847). Petter Magnus tog över Smedhemmet och bar senare titeln daglönare. Samuel August var ett av de vanligaste namnen i bygden vid denna tid.
Innan Smedhemmet och famijebildningen bodde Samuel med sin mor Lisa och bror Johannes i torpet Tyrefors under Hylta dit de flyttade från Hässeby 1835. Fadern Peter dog 1834. Hela familjen, innan fadern avled, hade dock även bott i Rösjöstugan under Tyresbo på 1810- och 1820-talen liksom i Brostugan vid Stångån.
Samuel avled i januari 1859.
Minnesskärvor av Samuel finns dock ännu kvar i bygden. Samuel ska ha tillverkat skjutbössor vilket Mariannelundsprofilen, byggmästaren och antikvitetssamlaren Stig Hammar (1927-2018) berättat om.
Petter Magnus gifte sig med en 15 år äldre kvinna och fick två döttrar. Den yngre dottern Ida Lovisa (född 1871) gifte sig med smeden Frans Hammar (född 1864 i Svinhult). Denne Frans var yngre bror till Johan Hammar (född 1860) som blev farfar till Stig Hammar. Frans tog över Smedhemmet och verkade där i många år.
Samuel i Smedhemmet var alltså Stig Hammars pappas ingifta fasters farfar.
Någon som vet mer om bössorna från Rumskulla?