Varför byggdes en kyrka i Hult?
Gamla kyrkan låg på en liten vattenomslutet höjd i närheten av Bjärsby, Västraby och Östraby och norr om Skällsnäs. Det klagas på 1600-talet av prästen på att kyrkan ligger i ett kärr och att man måste över ett par broar för att komma till kyrkan.
Detta är på 1600-talet. Sedan dess har sjöar, gölar och våtmarker sänkts och dikats ur. Vi har inte längre samma landskap.
Kyrkan ligger dock mellan gravfält på Västrabys, Bjärsbys och Östrabys ägor. Silfving (1952, s 89) för fram en teori om att kyrkan lades ett stycke bort från äldre gravfält i någon slags övergångstid mellan hedendom och kristendom för att inte vanära de hednatroende döda, eller något liknande.
Det är nog rimligare att anta att Hults kyrka började som gårdskyrka hos Bjärsby men i så fall borde väl socknen fått Bjärsbys namn. Det kanske är rimligare att anta att kyrkan byggdes på en plats som tidigare varit betydelsefull i ett landskap kring något slags centralbygd.
Det finns ett område med dokumenterade gravrösen i området och ytterligare rösen som skulle kunna vara gravar. Det finns ett liknande område på andra sidan Västraby. Detta område kallas ännu för ”Heliga Lundar” och har gjorts så åtminstone sedan 1600-talet. Gamla begravningsplatser alltså. Lämningarna tyder på att området var forntida centralbygd av något slag.
En av gravkullarna kallas för Galgakullen och skulle kunna vara, enligt min hemmabyggesteori, antingen Bjärsbys forntida begravningsplats (först senare har myt om avrättningsplats uppstått när man sett gravhögarna) eller en verklig avrättningsplats. Den är i så fall mycket gammal.
Nära Galgakullen finns ett par försvunna runstenar (jag har inte varit och tittat på dem ännu) längs gamla kyrkvägen mellan Östraby och Bjärsby/kyrkan. Runstenarna är sannolikt från 1000-talet.
Området är märkligt öppet jämfört med övriga bygden och det finns alltså många områden med forntida gravar. Bland annat tre gravkullar. Två av dessa har som tidigare nämnts sedan gammalt kallats för ”Heliga Lundar” och för Galgakullen.
Heliga lundar är ett namn och begrepp med ursprung i fornnordisk tro. I heliga lundar genomfördes offer och begravning. Människooffer förekom i allmänhet. Frågan är om det kan ha förekommit i Hults ”Heliga lundar” som låg intill en äldre väg mellan Skeppsås och Hults gamla kyrka. Spåren efter en hålväg finns ännu kvar i ett bestånd av ung granskog.
Gravfälten ska vara från yngre järnålder (ca år 550-1050). Att det handlar om ett område med stor bebyggelse sedan gammalt vittnar mängden gårdar liksom ortnamnen om. Bjärsby med Västraby och Östraby hade många gårdar redan under medeltiden. Ortnamn som slutar på -by är ofta gamla, Bjärsby (Bjär i betydelsen berg, höjd) kan ha sitt ursprung i sen folkvandringstid på 500-talet.
Om någon har gott om pengar så får det gärna skänkas till ett rejält arkeologiskt projekt.