av Stig Simonsen

Kort sammanfattning

Denna uppsats handlar om Herbert Nilsson (1917-1972), en uppfinnare från Lönneberga och Mariannelund, som uppfann Röjalätt (en maskin för röjning av sten).

Herbert Nilssons uppfinning la grunden till Brorssonskoncernen, själv var han en känd profil i Mariannelund, men han dog ung. Det finns nästan inget skrivet om Herbert Nilsson, därför har jag behövt forska i arkiv och intervjua mariannelundsexperter för att få fram uppgifter om Herbert Nilsson

Herbert Nilssons uppväxt

I det här kapitlet ska jag berätta om Herbert Nilsons uppväxt, hans föräldrar och familjebakgrund.

Föräldrar och bakgrund

Herbert Nilssons far hette Sixten Albin Nilsson och föddes 1876 i Fallhult i Vena socken, grannsocken till Lönneberga . När han var sex år flyttade familjen till Saxemåla i Lönneberga, där de tog över en gård.

Herbert Nilssons mor, Hilda Maria Johansdotter, föddes år 1879 i Rumskullahult i Rumskulla. När hon var fem år gammal flyttade familjen och tog över en gård i Apparp, i Hässleby socken söder om Mariannelund. Någon gång och någonstans träffade hon Herberts blivande far. Vi vet inte var och när men det kan ha varit i Mariannelund som vid den här tiden var ett kraftigt växande industri- och stationssamhälle. Många människor flyttade till Mariannelund och bönderna från socknarna omkring Mariannelund reste till de olika marknadsdagarna i Mariannelund. Marknadsdag betydde också fest, där det fanns möjlighet för unga kvinnor och män att träffa varandra.

Sixten Albin och Hilda Maria gifte år 1899, 30 december. Vid midsommar året därpå flyttade de till Saxemåla och tog över gården där. Herbert Nilssons far dog ung, bara 45 år gammal och ligger begravd på Lönneberga kyrkogård. Herbert var alltså bara fyra år gammal när hans far dog.

Herbert Nilssons föräldrar var hemmansägare i Saxemåla, det vill säga de ägde en gård. Herbert hade fyra äldre syskon, Tor Sixten Gunnar f.1901, Tekla Gunhild f.1903, Nils Ture Alvar f.1907, Hilda Edit Viola f. 1915, alla födda i Lönneberga.

1930, när Herbert Nilsson var 13 år hade hans mor en inkomst av 1100 kr, det motsvarar ca 250 000 kr för en industriarbetare år 2024. Hon hade också en förmögenhet på 18 000 kr, troligtvis gården. Det motsvarar ca 4,1 miljoner kr i industriarbetarlön år 2024.

Barn- och ungdom

Erik Herbert Georg Nilsson föddes den 5 oktober år 1917 i Lönneberga socken i Kalmar län i närheten av Mariannelund.

Han växte upp på en gård i byn Saxemåla och växte upp utan far men hans 16 år äldre bror Tor kan ha blivit som en pappa åt honom. Tor tog över gården efter sin far, men flyttade från Saxemåla 1939.

Herberts systrar gifte sig och flyttade från Saxemåla på 1930-talet.

Herberts andre bror blev omyndigförklarad av domstol år 1932, han hade antagligen något slags funktionsnedsättning

Enligt folkräkningen 1930 hade Herbert gått småskola och folkskola, jag tolkar det som att han som mest gick 6 år i skolan.

Herbert Nilsson som vuxen

Herbert Nilsson gjorde värnplikten 1937 och levde efter 1939 en tid ensam med sin mor på gården i Saxemåla.

Jag har inte kunnat ta reda på när Herbert flyttade till Mariannelund eller när hans mor dog men han levde i Mariannelund senast 1947.

Gården i Saxemåla togs över av Herberts ena syster och hennes man. 1972 tog deras son, Allan Karlsson (1941-2017) över gården.

Herbert Nilsson bodde på Trädgårdsgatan i Mariannelund. Hans hus finns inte längre kvar. Där står ett hyreshus nu. Herbert hade en verkstad bredvid företaget Brorssons på Centralgatan.

Herbert levde ensam, han gifte sig aldrig. Men hans systerson Allan bodde hos honom ibland. Allan led av svår astma och behövde vara nära sjukvård.

Herbert Nilsson kallades av Mariannelundarna för ”Uppfinnaren”. Det var sällan man använde hans riktiga namn.

Herbert Nilsson hade problem med alkoholberoende. Den sista tiden i livet ska han ha bott i sin verkstad på Centralgatan. Han ansågs vara ett så kallat original, en udda personlighet. Han var vänlig och trevlig och särskilt artig mot kvinnor.

Brorssons AB

Maskintillverknings- och teknikhandelsbolaget Brorsons var länge Mariannelunds största och mest kända arbetsgivare. Brorssons grundades av Erik Brorsson år 1945 och sålde mestadels jord- och lantbruksmaskiner. Erik började med att utföra vissa smidesarbeten. Han köpte ett svetsverk och började tillverka bland annat cykelställ, balkongräcken och mjölkkärror. Men så slog Han ihop sig med Herbert Nilsson för att på ett smart och smidigt sätt få bort stenen ur den småländska jorden.

Uppfinningen lade grunden till den senare framgångsrika Brorssonkoncernen.

Brorssons hade som mest 110 anställda och omsatte i mitten av 1980-talet 130 miljoner kronor (motsvarande cirka 418 miljoner kronor i 2024 års penningvärde) och var ett tag bygdens största företag. Brorssons hade filial i Jönköping och lager i Stockholm, Göteborg och Sundsvall. Idag finns resterna av koncernen kvar som bland annat Brorssons Traktordelar i Eksjö.

Herbert Nilssons uppfinningar

Röjalätt

Röjalätt var en stenbrytare som användes för att dra upp sten ur marken. Den kunde lyfta sten upp till 12 ton.

Röjalätt bestod av ett lastbilschassi från en Volvolastbil som hade blivit helt nerplockade till endast motorn och chassit. Därefter byggde man en krankonstruktion och kopplade ihop kranens drivning med växellådan till lastbilsmotorn. Motorn var en 60 hk volvo-motor från lastbilen men ibland var det också en Fordmotor på 40 hk.

Motorn är kopplad till en 4-växlad volvoväxelåda.

Kranen hade också en växellåda som växlade mellan att lyfta stenen eller dra in den på  lastutrymmet. Bakhjulen var tvillinghjul medans framhjulen var enkelhjul.  Röjalätt utan tippbart lastutrymme kostade 177 000 kr i dagens  penningvärde och med tippbart kostade den 181 000 kr. Det var nästan 100 000 kr(dagens penningvärde) billigare än t.ex. Virestadsvagnen som var en annan stenbrytare med en annan design.

När man sedan skulle lyfta upp stenen borrade man ett 10-12 cm djupt hål i den och körde i en speciell krok som man sedan lyfte upp stenen med.

Varför behövdes Röjalätt

Det fanns mycket sten i jorden, särskilt i Småland. Bönderna ville odla upp nya marker och då måste de röja bort stenen. Alla stenrösen i Småland är ett minne från stenröjning. Med en stenröjningsmaskin gick arbetet mycket snabbare och man kunde ta bort större stenar.

Röjalätt var inte den enda stenröjningsmaskinen som uppfanns på 1940-talet. Maskinen kallades också för Lönnebergavagnen. Röjalätt ska dock ha varit smidigare att använda än de andra maskinerna.

Röjalätt idag

Idag finns ungefär 40 Röjalätt-maskiner kvar. Totalt tillverkades 170 stycken. Maskinen finns bland annat kvar på hembygdsgårdar och lantbruksmuseer. Röjalätt brukar visas upp av folk som är intresserade av gamla motorer. Det finns fortfarande män i livet som använde Röjalätt på 1950-talet för att röja sten.

Skoge

Skoge var en timmerkran som var uppfunnen av Herbert Nilsson och den användes under 50- och 6o-talet. Drygt tusen Skoge byggdes.

Egen åsikt

Herbert var ett geni men hans uppfinning var bara populär på 1940- och 1950-talet. Runt 1960-talet började men odla igen åkermarkerna med skog och man började utveckla skogsmaskiner. Herbert blev därför inte så rik, eftersom han inte tjänade massor av pengar på sin uppfinning. Han hade faktiskt planer på en fortsättning på Röjalätt som var en sorts föregångare till hjullastaren. Brorsons växte och blev en väldigt stor koncern, mycket tack vare Herbert Nilsson och Röjalätt.

Källor och litteratur

Skriftliga källor

Simonsen Henrik, Den varma dalen volym 2 – en bok om Mariannelundsbygdens historia (2020, Mariannelundguide förlag)

Vimmerby Tidning

Smålandstidningen

Statens Maskinprovning 1947

Muntliga källor

Intervju med Per Simonsen, mariannelundsexpert (2024-11-04)

Intervju med Henrik Simonsen, (2024-11-06)

Arkiv

Riksarkivet-Folkräkningar

Retriever – Mediearkivet

Myheritage – släktforskningsarkiv